VARFÖR RE:MAPPING?
Vi tror att konsten är allas, allas rätt och allas möjlighet. Där konst och kultur ger oss verktyg att
förstå oss själva och andra, men också glädje, lek och upptäckarlusta. Genom konsten kan vi formu-
lera det inom oss som inte ryms i statistiken, det omätbara. Re:Mapping Skåne är ett kulturprojekt
där de ungas perspektiv och den offentliga kultursektorn möts.
Om alla har rätt till ett aktivt kulturliv, att vara medskapande till berättelsen om sig själva, behöver
kulturens metoder och verktyg komma fler till del. Med Re:Mapping Skåne ville vi undersöka nya
vägar för unga att vara en del av Skånes konst- och kulturliv, där deras åsikter och upplevelser får
uppmärksammas genom att ta del av ett kulturutbud som anses vara för alla. Hur kan museer och
kulturinstitutioner ta del av den kunskap och kulturkompetens som finns hos unga. Hur skapar vi
kontakten och vad behöver kulturplatser göra för att unga ska känna sig välkomna och inspirerade
av vilja besöka, men också vara med och påverka dess innehåll.
Genom workshops och intervjuer av unga vuxna i Trelleborg och Malmö skapade vi en förståelse
av deras perspektiv av kulturinstitutioner och vad kultur är för dem. Upplever de att de kan påver-
ka innehåll? Vad vill de se mer av på platserna? Vad behöver förändras?
Av dessa intervjuer sattes ett arbetsmaterial ihop för att under 4 veckor arbeta med 20 ungdomar
och förstå deras syn på olika kulturinstitutioner och kulturplatser. Genom olika kreativa verktyg,
försöka fånga och analysera vad kultur är för dem och vad de tycker saknas. Vad de skulle vilja se
mer av och vad de tror är nyckeln för att unga ska vilja vara aktiva kulturskapare,
också besökare.
Gruppen om 20 personer, mellan 16-19 år från olika delar av Malmö besökte tillsammans med
handledare ett 20-tal olika platser runt om i Skåne. Både kulturinstitutioner, men också inofficiella
kulturplatser. De fick flertalet frågor som de skulle förhålla sig till och fundera på vid alla platser,
samt fotografera, filma, anteckna och fånga upp ljud som de ansåg sig vara av intresse eller ointresse.
De unga handleddes och tilldelades verktyg för att bättre utforska konstnärligt, analytiskt och
kritiskt självtänkande.
Att skapa ett utrymme och stötta med verktyg för unga att göra sina röster hörda och öppna upp
platser som kan upplevas otillgängliga för dem. Att inkluderas i den allmänna kulturdiskursen och
göra skillnad kan kännas som en väg långt bortom, och till och med icke-existerande för många.
Istället för att behandla ungas perspektiv som andrahandskällor ser vi därför hur en mer konstruk-
tiv och ”kreativ undersökande brygga” till den skånska kulturscenens viktigare aktörer är väsentlig.
Så vi ställer oss först frågan om ungas kulturella landskap: Hur ser den ut egentligen?
Och vad intresserar våra unga idag?
Vi ser hur detta kommer till uttryck genom ett community-baserat och medskapande samarbete
mellan unga och professionella handledare, konstnärer och kulturverksamma. Genom ungas tan-
kar, reflektioner, idéer, texter, bilder och feedback till Skånes kulturinstitutioner kring det kulturella
landskapet så som de upplever den.
Att ’förstå’, att ’tänka’, att ’definiera’ och fundera självständigt.
Dessa verktyg och det kritiska tän-kandet har kanske aldrig varit viktigare idag; i en värld dominerad av informationsflöden och där den digitala sfären rullar i full fart. Men den fysiska platsen är trots allt det forum där
både det so-ciala och kulturella mötet mellan olika grupper kan uppstå och reflekteras i sitt ’fulla jag’? Men vem
definierar den offentliga kultursfären egentligen? I ett alltmer digitaliserat samhälle, finns ungas
perspektiv med i skildringen av Skånes kulturella landskap?
