top of page

PROJEKTETS DELAR

I ett tidigt stadie började projektledarna för Re:Mapping att analysera de platser som anses vara offentliga kulturplatser. Som kulturarbetare och kulturkonsumenter finns förutfattade idéer om platser som vi själva besökt och som är allmänt kända som "kulturplatser”. Hur upplever unga dessa platser idag? Med detta material genomfördes intervjuer och workshops med unga i Trelleborg och i Malmö, för att undersöka ifall det stämmer överens med vad unga faktiskt tycker och tänker.

Intervjuer och workshop med unga i Trelleborg.

 

Intervjuer och workshop med unga i Malmö.

Analys och skapande av innehåll till kulturinventering för unga. 
​
Av dessa workshops och intervjuer blev det tydligt att:

  • Behovet av att det händer löpande nya aktiviteter på kulturplatser, gör att intresset ökar för en plats. Samt att innehållet riktar sig mer direkt till målgruppen unga. 

  • Sensoriska upplevelser, ”att få göra själva” och mindre passiva upplevelser.

  • Generellt ansåg de unga att om det inte finns förnyelse, finns det ingen anledning att besöka igen, såvida intresset inte är stort för ett specifikt ämne.

  • Viktigt att lyssna på målgruppen - för att känna sig trygg och ”få lov” att intressera sig för sitt ämne. Inte alltid ämnet i sig som gör något ”roligt/fett,” utan att det är vinkling och perspektiv som gör att intresset kan väckas. Ett exempel av detta var ett currywurstsmuséet i Berlin, att få något ”tråkigt” till att bli otippat kul. 

  • Om det är historiska inslag kan det vara vitkigt att sätta detta mer i ett modernt sammanhang, för att förstå kopplingarna.

  • Viktigt med engagemang kring kommunikation och inbjudan. Det räcker inte bara med en skylt på dörren. Förslag var att organisationen aktivt engagera sig i gruppen och vara nåbara, samt söka sig utåt och vara synliga utanför institutionen.

  • Nyckelpersoner på kulturplatser som skapar trygghet och ihållande kommunikation.

  • Inte bara vad målgruppen kan erbjuda platsen, utan vad kan platsen erbjuda målgruppen.

  • Platser som inte funkar, är ”kulturfattiga” enligt vissa. När de funkar så är det "vackert” och skapar en gemenskap. 

  • Det som utåt/offentligt är vackert/estetiskt, då är det en plats som funkar. 

  • Många platser kändes exkluderande / grupperade om de är för nischade. 

Vi diskuterade muséets roll i en föränderlig kulturkarta tillsammans med Trelleborgs Museum och vilka frågor som var viktiga att lyfta med unga. Av dessa diskussioner dök frågor upp som exempelvis: 

 

Vad gör kommunikationsflödet och innehållet till unga attraktivt? Vad tar de till sig? 

Hur är muséet lyhörda och flexibla, tillgängliga? 

Hur känner man sig välkommen på en plats? Hur uppfattas platsen och innehållet? 

Hur fångar man föränderligheten? Hur får man nya av samma målgrupp och inte stagnera? 

Under workshoparna diskuterade vi om de unga känner att de kan påverka eller influera kulturinstitutioner, som exempelvis museum:

 

”Inte direkt, möjligtvis genom specifika

kontaktnätverk och skola.” 

”Bara om man känner sig inkluderad”

”Om man ska våga ta sig in och vägen dit kan vara luddig,

vart börjar man?”  

”Att  organisationen är öppen för förändring.” 

Ung i sommar - 20 unga praktikanter i fyra veckor.

​

Vecka 1 Testa på olika kreativa verktyg – ljud, film, foto. Utbildning i communityarbete, att arbeta

inom kultur och vad finns det för olika instutioner och platser idag.

Övningar: Att skapa ett kulturinnehåll för befintliga och påhittade platser.

​

Vecka 2 Besöka platser och analysera dessa. Med hjälp av loggböcker, kamera, skiss och ljudin-

spelning.

​

Vecka 3 Diskutera platserna som besökta och knyta ihop igen till egna platser. Vad saknades och

vad vill de unga se i sitt kulturlandsskap?

​

Vecka 4 Skapa sin drömplats.

​

Drömplatserna.

Av materialet som de unga samlade in från olika kulturplatser, skapade de en bredare förståelse av vad som finns runt om dem och därefter ville vi att de skulle skapa sina egna drömplatser. Utveckla befintliga eller skapa helt nya. Vad uppskattade de av de besökta platserna? Vad hade de besökt innan? Vad kan de tänka sig besöka igen? Vad vill de förbättra? Hur såg sociala medier och kommunikationen ut för varje plats?

​

Genom allt insamlat material från de befintliga platserna, därefter kunna göra egna analyser för att skapa sin drömplats – inga gränser, men placerat någonstans i Skåne. Vad hade de velat se växa fram på kulturkartan i Skåne. Om man aldrig besökt ett museum tidigare, vad kan man förvänta sig? Hur känner man sig välkommen? Vad är det som gör att man vill besöka en plats igen?

 

De fick först skapa en moodboard med inspiration – bilder, en känsla, färger, former, inredning och innehåll. För att sedan skapa en fiktiv person som var deras typiska besökare för platsen och fundera över frågor som t.ex. inträdeskostnader, finns det kollektivtrafik i närheten och vilka öppettider som funkar för deras besökare.

Därefter fick de med hjälp av rörlig bild, fotografi, musik, ljud och AI-verktyg skapa platsen digitalt för deras hemsida.

bottom of page